Seltsam..

Seltsam, dass es doch noch weh tut, zu merken, dass man seine ureigene schwedische Identität verloren hat.. Ich war jetzt eine Woche in Stockholm, meine wunderbare, so unendlich schöne Heimat. Ich habe eine Woche voller familiärer Liebe und Nähe erlebt. Ich bin immer atemlos von der Schönheit aber ich merke, dass ich die Menschen dort beobachte und mich frage, warum sind sie so oder so.. Ich denke „sie“ und nicht „wir“ und ich bin erschrocken. Wann und wo habe ich auf der Reise meines Lebens meine schwedische Identität verloren? Finderlohn wird versprochen!!

hemmaklein

Ich bin in mir jetzt ZU HAUSE in meinem dreckigen, vergammelten, unfreundlichen Kiez in Berlin aber Berlin, ich liebe Dich!

Ein Gedanke zu „Seltsam..

  1. Solweig Rittenschober

    Intressant som alltid att få insikt i hur andra utlandssvenskar tänker och känner !
    Senast igår i ett mail till min stockholmska dotter, kunde jag konstatera att jag har två hemländer , där jag känner mig lika „hemma“.
    När jag sätter ner foten på Arlanda, ler jag inombords och känner , jipee, hemma. Sedan njuter jag i fulla drag av alla trevliga människor, toppenservice, härlig husmanskost o.s.v
    När jag är åter i Berlin eller någon av våra österrikiska boplatser är det ung. samma sak. Då är jag hemma igen, ty där har jag min familj och riktiga liv. Till skillnad mot dig då Cecilia, så upplever jag att för varje „utlandsår“ känner jag mig alltmer svensk, inte minst i sättet att tänka och relatera till omgivningen. Kommer sannolikt aldrig mer att bo där, men det hindrar ju inte att jag nynnar med i „Stockholm i mitt hjärta“ och trivs lika gott där som här. Med den känslan är jag nöjd och belåten. Ha det gott i vårsolen !

    Antworten

Schreibe einen Kommentar

Deine E-Mail-Adresse wird nicht veröffentlicht. Erforderliche Felder sind mit * markiert.

*